Bin – vilka är de och vad gör de?

Bin tillhör familjen steklar och lever av nektar och pollen. Vi har i Sverige ungefär 270 arter av bin och alla förutom honungsbina är vilda bin.

Våra bin är viktiga och de är hotade. Det finns dock massor du själv kan göra för att hjälpa dem, oavsett om du har en trädgård eller inte. Nedan kommer vi beskriva problemet och lista enkla tips på vad DU kan göra i stort och smått.

Bina är viktiga!

Bina är viktiga. Växters frukt- och frösättning är beroende av att växten pollineras. Vissa växter självpollinerar sig med hjälp av vind eller vatten men merparten behöver hjälp av pollinerare såsom bina. Lejonparten av maten vi äter kommer från växter som pollineras av pollinerare – bin, humlor, flugor, skalbaggar och fjärilar.

Varför besöker bin blommor?

Handlingen är inte osjälvisk. Bina besöker inte blommorna utav snällhet utan för att hämta mat. Växterna ger biet mat och växten blir pollinerad. Ett annat ord för detta är en ”ekosystemtjänst”. En gratis transaktion som tyvärr är hotad. Binas bidrag till matproduktion och växters fortlevnad är så viktig att forskarna till och med arbetar på att ta fram robotbin.

Bin och pollinerare är hotade

Varför denna forskning om robotbin? Binas och pollinerarnas arbete ger större skördar och är helt avgörande för biologisk mångfald och ekosystemen. De är också känsliga insekter och tyvärr är många av dem hotade. Hela 99 biarter var rödlistade och hotade 2016. 13 stycken av de 99 arterna har man inte hittat på länge och numera tros de vara utdöda. Detta är inte unikt för Sverige utan vi ser samma trend i hela världen.

Bin på sälg
Bin på Sälg.

Varför är bina hotade?

Kort sagt. Brist på mat, boplatser och bekämpningsmedel. Dessa saker försvagar bina och dödar dem direkt och indirekt. Ett försvagat bi blir också lättare utsatta för kvalster, svamp och sjukdomar som i sin tur kan få förödande konsekvenser för individen och bisamhällen.

Matbrist

För våra bin är matbristen ett av de största problemen och det har med människans sätt att leva att göra. Tidigare fanns det en större mångfald av blommande växter än det gör nu. De gamla ängarna har försvunnit och ersatts med städer, bilvägar, åkrar med endast en slags växt eller andra planteringar som skog eller energiskog.

För vildbina är detta ett stort problem. De är nämligen specialiserade på ett visst antal blommande växter. Inte nog med det – de vill också ha dessa växter i närområdet eftersom de inte kan flyga så långt som honungsbina. Honungsbina är generalister och är inte lika begränsade i sin kosthållning. De känner dock av förändringen de också, om än i mindre omfattning. En bikupa kan också flyttas av en vänlig biodlare om mattillgången är dålig, ett vildbi får klara sig själv.

Matbristen för också med sig andra problem som konkurrens mellan biarterna, speciellt om de växter som vildbina är specialiserade på. Här kan vi människor hjälpa till genom att se till att det finns gott om blommande växter, rätt växter, över hela säsongen.

Boplatser

Inte bara vi har bostadsbrist. Vårt sätt att leva och sköta våra marker och trädgårdar har också gjort det svårt för vildbina att hitta lämpliga boplatser.

Vildbina vill ha en varierad natur för att hitta lämplig boplats. En kombination av skogsdungar, ängar, åkrar, betesmarker, skog, gräsmark och även gärna sandiga marker som inte växer igen. Då kan alla vildbin hitta sitt favoritställe.

Vildbina bygger bin på marken, i marken, i håligheter, i kvistar, i död ved och annat. Alltså behövs flera olika naturslag. Även här kan vi människor hjälpa till i stort och smått.

Bekämpningsmedel

Bekämpningsmedel är en del av det moderna icke ekologiska jordbruket och även en del av många människors trädgårdsrutin. Dessa bekämpningsmedel är till för att nedkämpa ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter.

Bekämpningsmedel är giftigt för både våra bin och vissa av deras födoväxter.

När bin samlar pollen från blommor som blivit besprutade med bekämpningsmedel får med sig medlet hem till sina larver. De i sin tur matas med detta och får problem. De utvecklas helt enkelt inte som de ska. Det vuxna biet i sig får också i sig bekämpningsmedel när det äter och dricker och får även de skador.

Återigen är det vildbina som är mest drabbade här. De är ensamlevande och skadas mer än ett helt bisamhälle.

Hur kan vi hjälpa våra bin och pollinerare?

Några enkla tips:

  • Se till att ha blommande växter under hela säsongen
  • Städa inte din trädgård för mycket
  • Sluta med bekämpningsmedel
  • Sätt upp insektshotell
  • Klipp gräsmattan mer sällan
  • Påverka din kommun att anlägga kommunala ängar

Tillgång till mat underhela säsongen

Eftersom det finns så många olika arter som specialiserar sig på olika växter är just mångfalden viktig. Bina är oftast specialiserade på vilda växter som redan finns i Sverige. Men de går också tacksamt på trädgårdsväxter – här kan du göra skillnad.

Genom att för det första se till att ha blommande växter hela växtsäsongen från tidig vår till sen höst är mycket vunnet. Sälg, blåklint, rosor, vallört, klöver i gräsmattan, maskrosor, blåklockor, bolltistel och annat är fina växter för bina.

bin på klöver
Bi på klöver i en villagräsmatta.

Hårdgör inte din trädgård utan se till att ha mycket blommande växter. Blommande balkonger är också en hjälp. Gröna tak likaså.

Har man inte möjlighet att hjälpa till på detta sätt kan man påverka markägare eller kommunen man bor i att inte klippa gräsmattor lika ofta eller att anlägga ängar.

Boplatser

Vildbina har som sagt bostadsbrist. Här kan du hjälpa till genom att sätta upp biholkar, se till att det finns död ved i trädgården (borra gärna några hål), inte städa trädgården för mycket och påverka grannar och vänner att följa ditt exempel.

Att husera en bikupa eller bli fadder till en bikupa är också finfina saker.

Bekäpningsmedel

Enkelt – sluta med det. Allt behöver inte vara perfekt och det finns många huskurer mot angrepp på växter. Täckodla, och blunda för ogräset som du inte rensar bort mekaniskt.

Alla kan göra något – även om man inte har en trädgård eller äger mark.

Om bina känner sig hotade – sticks de då?

Vissa känner obehag inför dessa små gynnare och därför tänkte vi reda ut hur det står till med stickandet.

Honorna hos bin, humlor och getingar har en gadd och kan stickas om de känner sig hotade.

De vilda solitärbina (som lever ensamma) är fridsamma. De är små och deras gadd är så liten att den är verkningslös mot människor.

Humlorna är också fredliga varelser och nöjer sig för det mesta att visa att de känner sig hotade och vill vara ifred. Detta gör de genom att vifta med ett ben.

Honungsbinas gadd har hullingar som gör att de inte kan dra ut den när de stuckit sin antagonist. Därför dör också honungsbiet när de flyger därifrån eftersom en del av bakkroppen sitter kvar i offret. Gadden sitter kvar och fortsätter pumpa gift och som om det inte var nog med det. Den sänder ut doftämnen som larmar bisamhället att gå till anfall.

Om man inte upplevs hotande utan uppträder lugnt kommer inte du bli stucken. Vi har aldrig själva blivit stuckna trots juniors ihärdiga viftande då han inte lärt sig stillaståendets ädla konst. Risken är alltså liten.